Vad är en domän? En komplett guide för nybörjare

Skriven av

Axel

Publicerad

Vad är en domän
Vi finansieras av våra läsare. Om du köper något via våra länkar får vi en provision.
I den här artikeln kommer vi att gå igenom:

En webbplats består av flera viktiga delar, men ett domännamn är utan tvekan en av de viktigaste. Men det är också en av de mest översatta delarna. Vi ställer därför de viktiga frågorna, vad är en domän – och kanske ännu viktigare; hur väljer man en bra domän? För att ge en snabb introduktion till detta viktiga ämne har vi sammanställt den här guiden.

Oavsett om du vill starta en webbshop eller en egen blogg är ett domännamn en viktig del av ditt projekt. Du bör därför ha en god förståelse för vad ett domännamn innebär, vilka möjligheter som finns och inte minst varför du behöver ett. 

En bra domän påverkar inte bara hur folk hittar din hemsida utan blir också snabbt en del av ditt varumärke. Dessutom korsar en domän i marknadsföring, användbarhet och inte minst första intrycket av din hemsida. På grund av detta – och på grund av ett antal andra faktorer som du snart kommer att upptäcka – är ett domännamn utan tvekan viktigt. Men innan vi går in på dessa områden börjar vi med det mest grundläggande. 

Vad är en domän?

Kort sagt är en domän den adress som någon skriver in i sin webbläsare för att besöka din hemsida. Med andra ord är detta din unika adress på internet – en adress som inte kan kopieras eller ändras under ditt besök. Ett exempel på detta är webbskaparen.se som är vår unika URL eller domän. 

I början av Internet användes IP-adresser för att besöka en hemsida. Dessa var siffror från 0 till 255 i en viss ordning. Dessa var väl lämpade för datorer, men lite svårare att hålla reda på för människor. Därför skapades domäner som ett användarvänligt alternativ för oss. De flesta håller nog med om att det är mycket enklare att komma ihåg ett domännamn än en lång lista med nummer för varje hemsida. 

De flesta av oss kommer till exempel ihåg Google.com när vi vill slå upp något, men få kommer ihåg 172.217.3.196 – siffrorna som är Googles faktiska adress på nätet. Det är dock viktigt att veta att domännamnet bara är en del av vår webbadress. Låt oss titta närmare på hur en URL-adress är uppbyggd. 

Som vi redan har nämnt är webbskaparen.se vår domän på nätet. Den fullständiga adressen består dock av https://webbskaparen.se Här utgör https:// det protokoll som vi vill utföra, dvs. besöka en hemsida. webbskaparen är namnet och .se är tillägget för svenska hemsidor. Vårt domännamn är alltså webbskaparen.se.

Hur fungerar domäner?

Internet är ett virrvarr av datorer, servrar, mobiltelefoner och surfplattor som alla är sammankopplade. Var och en av dessa enheter identifieras av andra maskiner med hjälp av en IP-adress. Det är den adress som de använder för att skicka, ta emot och hitta information på nätet. Som vi nämnde tidigare är domäner bara förenklade versioner av IP-adresser. Dessa skapades när internet växte och vi människor behövde ett enklare sätt att komma åt hemsidor. 

En domän är därför en adress i textformat som är kopplad till den underliggande IP-adressen för en viss webbsida. Det är här som domännamnssystemet kommer in i bilden. När du skriver in ett domännamn i din webbläsare omvandlar datorn det till ett nummer. Detta görs med hjälp av ett så kallat DNS-system (Domain name system) som är ett system som omvandlar domännamn till läsbara siffror för en dator. 

Detta system kontrolleras av ICANN och kan i praktiken betraktas som en telefonkatalog för datorer. I praktiken är ICANN:s databas ett system där datorer kan söka upp domännamn och sedan hitta rätt nummer (IP-adress). För att få en bättre förståelse för hur systemet fungerar i praktiken ska vi se hur processen faktiskt fungerar. 

  1. Du anger ett domännamn i din webbläsare, till exempel webbskaparen.se.
  2. Detta skapar en förfrågan som skickas till en DNS-server. 
  3. DNS-servern hittar den server där hemsidan finns och därefter den aktuella IP-adressen.
  4. Servern använder sedan IP-adressen för att hitta de lagrade filerna och skickar dem tillbaka till nätläsaren i form av en webbsida. 

Även om det på pappret är en relativt omfattande process som involverar upp till sex olika enheter, tar det sällan mer än några sekunder att slutföra den. 

Skillnaden mellan domäner och webbhotell

Både webbhotell och domäner är viktiga för din webbplats, men det finns några märkbara skillnader som de flesta inte känner till. Därför är det viktigt att känna till skillnaden mellan domäner och webbhotell, så att du bättre kan hitta de bästa lösningarna för din hemsida. Eftersom domäner och webbhotell ofta är nära sammankopplade är det vanligt att de tillhandahålls av samma leverantör. 

För att illustrera hur domäner och webbhotell samverkar kan vi utgå från hur ett ett hyreshus är uppbyggt. Din hemsida kommer att vara själva hyresbyggnaden och varje sida kommer att vara en hyresfastighet. Men för att bygga detta komplex behöver du en plats att bygga på. Denna byggplats är vad vi kallar hosting eller webbhotell. Här lagras alla filer som ingår i din hemsida så att andra kan hitta dem. 

Besökarna måste dock veta hur de ska hitta till din byggnad, och det är här som domänen kommer in. En domän är praktiskt taget adressen till din hemsida, precis som en byggnad. Vad många människor inte inser är att adressen till vår byggnad – i praktiken – är en förenkling av koordinater. Vi skulle faktiskt kunna skicka en inbjudan med geografiska koordinater, men det är mycket enklare att ta reda på det med en adress. På samma sätt fungerar ett domännamn som ersättning för en IP-adress. 

Olika typer av domäner

Även om alla domäner är kopplade med hjälp av DNS-systemet är detta system återigen uppdelat i tre olika strukturer. Vi delar därför in domäner i tre olika kategorier, var och en med sitt eget syfte och sin egen avsikt:

  • Top-level domains (TLD)
  • Second-level domains (SLD)
  • Third-level domains

Denna hierarki utgör ramen för hur ICANN:s databas med domäner fördelas på olika nivåer. Vi ska nu titta på vad de olika nivåerna innebär. 

Top-level domain (TLD)

När vi talar om en domän avser de flesta människor toppdomänen. Detta är vad som kommer efter ditt domännamn. TLD:er eller tillägg som de också kallas är .com, .net, .se, .org osv. Dessa används för att identifiera olika företag, geografiska platser och ändamål. Det finns för närvarande 1503 olika toppdomäner som kan registreras, och dessa förvaltas av ICANN-systemet. .com är utan tvekan den mest populära och det finns för närvarande 151 miljoner registrerade .com-domäner. 

Second-level domain (SLD)

Som vi redan har diskuterat är en domän uppdelad i flera nivåer. När vi talar om huvuddomäner (SLD) talar vi om den som kommer precis före toppdomänen (TLD). I vårt fall kommer webbskaparen att vara huvuddomänen och .se kommer att vara vår toppdomän. 

Third-level domain

Den sista nivån vi talar om är underdomäner. Detta är vad som kommer före SLD:s och kallas ofta för subdomäner. Om vi hade haft en egen blogg på vår webbplats skulle en underdomän till exempel kunna vara blogg.webbskaparen.se. I detta fall skulle då blogg vara underdomän, webbskaparen huvuddomän och .se toppdomän.